Strasbourgveckan förra veckan var inte fullt lika euforisk som utskottsveckan. Bland annat på grund av alla frukostmöten, lunchmöten och middagsmöten som milt uttryckt begränsar matron.  Allt intensivt flygande och bil- och bussresande den sista tiden har nog också gjort sitt till, samt kanske någon bacill någonstans – ja, ni förstår. Jag har inte mått bra.  Men jag har i alla fall hållit jungfrutal i plenum i Strasbourg, en hel minut var jag tilldelad och kommenterade där vad jag tycker är en missad jättelik chans i den nu framlagda Baltic Sea Strategy som minister Cecilia Malmström och kommissionen presenterade i parlamentet.

Ungefär så här sa jag:

”Herr talman, ärade ledamöter, fru minister!

I ministerrådets slutsatser från 14 december 2007 står klart och tydligt att en ny Östersjöstrategi behövs för att, och jag citerar ”adress the urgent environmental challenges related to the Baltic Sea”.

Östersjön lider av två stora akuta miljöproblem, som forskarna är överens om är lika allvarliga. Det ena är övergödningen, det andra är överfisket. Det är ganska ny kunskap, att överfisket som systematiskt pågått årtionde efter årtionde i Östersjön under EU:s överinseende, och med hjälp av subventioner från EU, nu har lett till en sådan akut obalans mellan arterna i Östersjön, att detta har förvärrat problemen med övergödning och algblomning. Detta vet forskare på svenska Fiskeriverket, systemekologer världen tvivlar inte: överfisket har gjort vår gemensamma Östersjö sjuk – på ett synligt sätt.

Därför är det mycket anmärkningsvärt och sorgligt att EU under det svenska ordförandeskapet inte tar sitt ansvar och direkt under den nya Baltic Sea Strategy genomför ett ambitiöst, regionalt pilotprojekt med en gemensam förvaltning av fisken i Östersjön. Som ett så kallat “fast track”-projekt borde vi omedelbart införa ett dumpningsförbud för fisk, och därmed undvika att tusentals ton småtorskar går till spillo – något som pågår just nu ute till havs – vilket förstör de få bra årsklasser vi sett komma in i Östersjön 2003 och 2005! Liksom att vi medlbart kunde på prov införa ett system med hållbara fiskekvoter – där vi tilldelar större kvotandelar till de fiskare som kan visa att de fiskar på ett miljömässigt hållbart sätt.

Återhämtade fiskbestånd skulle ge stora och märkbara förbättringar i Östersjöns miljö på kanske bara ett halvt årtionde, vilket betyder att det är den kanske snabbaste och mest meningsfulla åtgärden EU kan sätta in i denna gemensamma Baltic Sea Strategy för att ta hand om miljöproblemen. Jag vädjar därför till det svenska ordförandeskapet att prioritera överfisket i Östersjön. Det är dessutom en stor publik symbolfråga, och om vi inte kan lösa den gemensamt ger det lite hopp om att Östersjöländerna ska kunna jobba ihop om något av de andra målen.

Till sist vill jag påpeka ett försök med ett regionalt total dumpningsförbud skulle kunna bli en modell att lära av inför den stora reformen av den gemensamma fiskeripolitiken som ska förverkligas till 2012.

Ett dumpningförbud behövs nu – se till att Östersjön blir det goda exemplet, inte det sämsta!”