Lavaldomen skapade stor ilska och oro inom europeisk fackföreningsrörelse. Även regeringar runt om i Europa började skruva sig i stolarna. Akademiker ifrågasatte EG-domstolens domskäl. Lönekonkurrens är en sprängfylld cocktail med politiska, ekonomiska och sociala spänningar. För att visa handlingskraft tillsatte kommissionen en expertgrupp om utstationering. Det är där jag sitter som representant för Europafacket idag.
I en sal stor som en handbollsplan med ljussättning som i en Roy Andersson film sitter ett hundratal européer. Den som vill prata måste göra det i små mikrofoner på borden. En röd lampa lyser när någon säger något. I små glasbås runt handbollsplanen sitter tolkar och översätter. Dagens språkpriviligerade är engelsmän, tyskar, fransmän, spanjorer, italienare och polacker. De får prata sina egna språk.
Målet med expertgruppen är diffus. Ropen från fackföreningsrörelsen har handlat om hur utstationeringsdirektivet (som hanterar frågan om arbetskraft skickas över landsgränserna) har tolkats av EG-domstolen. Direktivet måste revideras. Likaså har det riktas krav om införandet av ett socialt protokoll i EG-fördraget (EUs grundlag).
Expertgruppen skall dock inte prata om dessa frågor. Spanjoren och holländaren från kommissionen stoppar effektivt alla inlägg som leder in på det spåret. Nej, det som kommissionen vill att representanterna från medlemsstaterna, fack och arbetsgivare pratar om är problem med tillämpningen och genomförandet av utstationeringsdirektivet. Låter detta diffust? Det är det också.
EU har 27 medlemsstater med stor variation i arbetsmarknadsreglering. Att skapa enhet i tillämpningen och genomförandet av ett direktiv som i grund och botten skall respektera olikheterna är inte enkelt. Kommissionen har också svårt att definiera vilka problemen är. Dagordningen för dagens möte är också en höstgryta - allt får vara med. En debatt om regleringen av transport av eurosedlar och mynt präglar förmiddagen. Skall utstationeringsdirektivet tillämpas på de arbetstagare som kör runt mynt och sedlar i euroländerna? Och var skall löne- och anställningsvillkoren fastställas?
Men många sitter tysta. Särskilt medlemsstaternas företrädare. Fack och arbetsgivare ryker ihop hela tiden. Mycket är information från kommissionen. Några talare är inbjudna att presentera olika aspekter av utstationeringsdirektivet. Själv får jag göra en presentation om lönebildning i Norden. Att på 10 minuter beskriva fem olika arbetsmarknadssystem är inte lätt.
Gatorna kring den 60-talsbunker där kommission placerat dagens möte omgärdas av polis och kravallstaket. I byggnaden runt hörnet träffas stats- och regeringschefer för att enas om en gemensam europeisk överenskommelse till klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Sirener och blåljus. Avstängda gator och horder av poliser omger expertgruppens möte.
I kommissionens informationsflöde döljer sig storpolitik. Tidigare i höstas köpte kommissionens ordförande – Barroso - viktigt stöd till sin kandidatur till posten genom att utfästelser i europaparlamentet (se min blogg ”Barroso flies like a butterfly”). Barroso flyttade sig. Plötsligt var Laval, Rüffert, och Luxemburgdomarna problematiska. Utfästelsen var att han skulle agera – antingen genom förordning eller ändring av utstationeringsdirektivet. Oklarheterna var många.
Kommissionstjänstemännen pressas på klargöranden. Vad menade han egentligen? Tjänstemännen slingrar sig väl. Det poängteras att olika lösningar noggrant måste undersökas. Det är den kommande kommissionären för sociala frågor som kommer att få överväga hur kommissionen skall gå vidare. Kommissionstjänstemännen lovar dock att arbetsmarknadens parter skall konsulteras. Likaså kommer kommissionen att förbereda konsekvensutredningar.
And the beat goes on... tänker jag
Blodsockerhalten i handbollsrummet sjunker långsamt. Klockan är 13.30 och snart är det lunch. Dags att stänga bloggen för dagen. Trevlig helg!
Skriv kommentar: (max 800 tecken)
Skicka via epost detta inlägg vidareMeddelande till mottagare: