Den finansiella krisen beror på att vi levt över våra tillgångar. Nu vill Färm möta krisen – en konsekvens av omfattande obalanser i världsekonomin – med att spendera än mer lånade pengar. Det är som att bota en bakfylla genom att supa till igen.

Världens ekonomi behöver mycket riktigt en energiinjektion. Den kan komma genom mer ekonomiskt utbyte mellan länder, genom handel över gränserna och genom rörlighet och samarbete. Förhandlingarna om ett globalt frihandelsavtal – den s k Doharundan – är i sanningens namn mer fastkörda än pågående. Just där kan Sverige och EU spela roll. Genom att arbeta för att lösa upp knutarna i förhandlingarna kan handeln och exporten få den skjuts som behövs ur krisen.

Detta leder oss in på klimatpolitiken. Häromdagen föreslog jag och frihandelsminister Ewa Björling att handelsfrågor gällande miljö- och klimatvänliga varor, tjänster och teknologier bör lyftas ur Doharundan för att så snart som möjligt kunna handlas lätt och fritt mellan världens länder. Detta – att ny teknik – snabbt kan spridas är av avgörande betydelse för att vi ska möta klimatutmaningen.

Det är en utmaning som (S) möter med visserligen vackra, men ack så tomma, ord. Vi är överens om att världens utsläpp av växthusgaser måste minska drastiskt. Vi kan sinsemellan bråka om vilka procentsatser vi utlovar, men det väsentliga är vilka åtgärder som levereras. Moderaterna – och alliansregeringen – har här visat att man tar frågan på allvar. Med energiöverenskommelsen – gällande kärnkraft och förnyelsebar energi - levererade regeringen världens mest ambitiösa klimatpolitik, inte bara i målsättningar utan också i åtgärder. Riksdagens utredningstjänst har studerat Socialdemokraternas klimatmotion och konstaterat att det där inte anges eller framgår hur målen ska uppnås. Där finns inte heller några kostnadsberäkningar.

Moderaterna driver på för att EU ska göra mer i klimatsammanhang. Vi vill att unionen ska gå längre än den redan fastslagna 20 % minskningen av utsläpp – EU bör minska utsläppen med 30 procent, oavsett vad övriga världen gör. Men samtidigt ska vi komma ihåg att det viktiga inte är vad EU gör, utan vilka minskningar som EU får med resten av världen på.

Klimatet är i allra högsta grad en ödesfråga för Europa och världen. Därför är frågan för viktig för plakatpolitiska bråk i form av procentsatser. Moderaterna – genom Fredrik Reinfeldt och oss i Europaparlamentet – såg till att få EU:s klimatpaket på plats. Vi fick med oss 500 miljoner européer på en klimatpolitik som gör att EU kommer bäst förberett av alla till de internationella klimatförhandlingarna i Köpenhamn senare i år. Socialdemokraterna röstade nej, kompromissen gick inte långt nog, ansåg de. Om fler gjort som dem hade EU kommit naket till Köpenhamn – och i och med det hade förhoppningarna om ett klimatavtal med all säkerhet gått i kras.

Som politiker är jag resultatinriktad. Därför vill jag att Sverige ska tillhöra kärnan i Europasamarbetet. Vi ska tala med klar och tydlig röst, men samtidigt ska vi se till resultat och inte enbart till principer. Vi ska vara med vid förhandlingsbordet in i det sista, inte sätta oss på tvären i ett hörn av rummet.

Vi tar inte Europasamarbetet på halvt allvar. Vi ser det som Sveriges möjlighet att göra avtryck i världen.